Hur jag känner för studenten
Första juni. Det har blivit sommar och jag tar studenten den här veckan. Är så glad över att den dagen snart är här för allt känns som att det kommer bli så mycke enklare.
Jag ångrar inte att jag valde att flytta hemifrån som 16-åring för jag har blivit så mycket starkare som person och jag har haft många bra stunder i Västerås, men jag vet inte hur många gånger jag har kommit hem och brytit ihop för att jag inte trivs i skolan och vid flera tillfällen har jag kollat upp om jag kan gå klart det sista i Dalarna. Men jag har valt att kämpa och nu är det bara 4 ynka dagar kvar, sen är det inga måsten, inga krav och jag får själv bestämma vilka jag vill ha i mitt liv. Orkar inte med människor som sprider negativ energi.
Det känns som att det är efter studenten som livet startar på riktigt. Jag vill jobba och resa nu efter studenten och njuta av att inte ha någon skola, och sen om ett eller två år vill jag börja plugga på högskola för att jag vill ha min utbildning och sen kämpa för att nå de målen som jag har satt upp för mig själv för ingenting är omöjligt om man verkligen vill något!